 |
Marcus Johansson
Mitt matintresse är mer speciellt än stort. Jag är vansinnigt förtjust i kött, och jag vill gärna ha ätit varje djur på jordklotet. Om ingen såg mig skulle jag äta panda också. Olika djur smakar olika och det är spännande. Jag tror att nyfikenheten beror på en samlarmentalitet, men jag vet ju att jag inte kommer att lyckas att äta alla djur.
Det är svårt att försöka säga varför det är spännande att smaka något nytt djur, något med själ. En del har svårt att förstå det, särskilt vegetarianer. De kan tycka att det är riktigt läbbigt att jag lagade till lammhjärna nyligen.
Lammhjärna hade en speciell smak. Jag har aldrig någonsin smakat något som smakar så tidigare. Först kokade jag den, och sedan skar jag den i mindre bitar som jag doppade i vispat ägg och stekte. Det såg ut ungefär som äggröra. Jag åt det med potatis och en sallad. Jag hittade receptet på Internet. Det verkar vara en vanlig rätt i Mellanöstern eftersom de enda recepten jag hittade kom därifrån.
Smaken har alltid varit väldigt viktig för mig. Tills jag var i tolvårsåldern tyckte jag att all mat var äcklig. Det enda jag gillade då var danska pölser. Sedan hände något och jag började älska mat. När jag flyttade hemifrån började jag utforska saker som jag aldrig hade fått hemma. Hemma åt vi standardsaker som fiskpinnar, köttbullar och kassler. Jag hatar kassler nu.
Min favoriträtt är antingen råbiff eller lever. Om lever tillagas rätt är den godare, men råbiff äter jag så sällan att det känns mer exklusivt. Så om jag skulle välja en sista måltid skulle det bli råbiff. Det äckligaste jag vet är nog korv stroganoff eller bruna böner. Jag är inte intresserad av efterrätter och sötsaker, men på senare tid har jag börjat äta lite choklad.
På restaurang Möllan serverar de grillad lever med kapris. Den är fantastiskt god. Jag lagar inte lever så ofta hemma eftersom jag ironiskt nog har en blodsjukdom som gör att jag inte borde äta lever. Det är en superovanlig åkomma som gör att det samlas för mycket järn i mitt blod, men det är inget allvarligt.
Hur fattig jag än är försöker jag unna mig ett besök på Möllans Ost varje månad. Vad jag köper hänger tätt ihop med vad jag är sugen på den dagen. Min favoritbutik för kött är just nu EU Halal Kött & Chark på Ystadgatan. Där får jag tag på sådant som inte säljs på andra ställen, till exempel tunga och hjärta. Jag handlar mycket i butikerna kring Möllevångstorget, och det har en hel del att göra med att man inte hittar förpackningar anpassade för ensamhushåll på ICA.
Panda är överst på listan över vad jag vill äta, djurrättsaktivist kommer på andra plats. Nej, allvarligt talat tycker jag, till skillnad från djurrättsaktivister, att det finns en poäng i att hålla en gräns mellan djur och människor. Därför ligger det inte nära till hands att vilja äta människokött.
När jag pluggade i Lund gjorde jag ett halvdant försök med att sluta äta kött. Jag tror att jag omedvetet underminerade projektet genom att bara laga äcklig vegetarisk mat. Nu äter jag inte kött varje dag, men nästan.
Text: Jessica Nilsson Foto: Tina Kurkus
|